Året var 1884. Den 3 april exakt klockan sex på kvällen gick starten för arton samer och nybyggare som skulle skida från Purkijaur mot Kvikkjokk i en skidtävling arrangerad av polarforskare Nordenskiöld. Efter en halv sträcka belönades den som först nådde dit med 50 kronor.
Färden mot Kvikkjokk
Paava-Lasse, samen Per-Olof Länta och nybyggaren Apmut Ahrman var de tre starkaste männen i täten – de tog ledningen. Det gick tungt i början för trion och det frös ordentligt framåt natten, bak i fältet bröt sju av de andra innan halva loppet var avverkat. På natten kunde man skida på skaren i månljuset och fyra på morgonen nådde man Kvikkjokk. Paava-Lasse vann de 50 kronorna.
Loppets första målgång
Efter en halvtimmes regelrätt vila i Kvikkjokk fortsatte loppet, men Länta hade redan skyndat iväg. Ahrman glömde inte detta och berättade episoden för pastorn i Jokkmokk 50 år senare. Paava-Lasse och Ahrman tog upp jakten och kom ik
app Länta efter två mil.
Föret blev tyngre av blötsnö och åkarnas händer flådda. De var iklädda bomullsskjortor och vadmalsbyxor. Skidorna vägde 2-3 kilo. Ahrman hade brännvin med sig för att bli kvick i benen, men istället tappade han all kraft. Länta fick problem med bindningen en kilometer från mål och Paava-Lasse vann loppet med fem sekunders försprång,
De hade nu åkt 220 kilometer och fick en läkarundersökning i Purkijaur. De fick också konjak och dagen efter blev det middag i Rådhuset.
Nordenskiöldsloppet
För första gången i Jokkmokk sköts fyrverkerier upp i luften. Ingen tvivlade längre på det Nordenskiöld själv berättat om Paava-Lasses och Rassas skidfärd från Grönlandsexpeditionen tidigare år. Detta skidlopp hade gett Nordeskiöld rätt, det gick att utföra en sådan prestation! Och utifrån att bevisa detta hade Nordenskiöldsloppet nu etablerats.